This is not an exit

Jag borde sitta och skriva på min hemdugga men har fastnat på wikipedia (som vanligt). Just nu läser jag om synkronicitet som är Carl Jungs fynd:

"/.../ ett annat ord för synbart meningsfulla sammanträffanden men som saknar orsaksmässigt samband. Ett exempel på detta kan vara att man tänker att det var länge sedan man träffade en person och som av en slump stöter man på precis denna person i nästa gathörn. För att betraktas som synkronicitet skall händelserna vara besläktade som koncept och chansen att de skulle inträffa tillsammans genom ren slump verka vara mycket liten."

Hmm det där är jag ofta med om, tyvärr är jag inte tillräckligt vidskeplig för att riktigt tro på det. Det hade kunnat vara intressant om det verkligen fanns synkroniciet. Tänk hur vår världsbild skulle rasera

Sno tvättid. Killen hade 10 minuter på sig att komma och claima sin tid. När det var en minut kvar slängde jag in mina kläder och flydde fältet. Några sekunder senare ser jag hur han springer förbi mig mot tvättstugan, oanades om att jag precis gett honom en pungspark.

Det är djungelns lag som råder här i studentkomplexet. Äta eller ätas.

Idag fick jag ett flygblad i posten från NSF. Jag vet inte riktigt om det här bara är för att håna mig eller om jag äntligen blivit accepterad av de som medborgare i det svenska samhället. Hmm....

Typiskt Mädonnä att förstöra en låt som hade kunnat bli ritkigt grym utan hennes medvekan. Gå i pension, kvinna!

När man var liten fick man lära sig en av livets stora läxor;  att det ibland (läs: oftast) blir det inte som man vill. Att det bara är acceptera och gå vidare, accepter't och gå över't som det heter här i Östgötaschlätta. Men även nu, 20 år senare är det lika svårt , om inte svårare att släppa taget och erkänna sig besegrad.